Blog Image

Dengamle

Den Gamle och Altanen

Jag har två platser av frid här i världen och den ena är min altan. Här får jag vara mej själv och njuta mitt otium.

Blogg på nytt ställe

Varthän? Posted on Fri, January 16, 2009 11:36:38

I fortsättningen kommer jag att blogga på ett nytt ställe. Det blir koncentration på serietecknandet och kåserier.

Forsmark – strålande tider

Den här bloggen – den gamle och altanen – kommer nog bara att lunka på i den privata sfären.



Tilbaka

Varthän? Posted on Thu, November 06, 2008 11:14:41

Så rullade jag hem. I min liggvagnskupé låg två kvinnor överst som talade i tungor. Den ena kved ångestartat och den andra höll långa och komplicerade debattinlägg. Precis när man trodde sej förstå vart hon ville komma vek hon ut i ett helt annat spår. Under mej låg två män som snarkade ikapp. Tacksamt nog var jag ensam på mellannivå och som vi vidrörde på kursen så kan det bästa innehållet ligga i tomrummet.

Så jag hade en del tid att begrunda kursdagarna. Det var roligt och märkligt. Sammansättningen på gruppen var sådan att vi i vissa avseenden var väldigt lika varann och i andra avseenden så olika som människor kan bli. Legender klev livs levande framför en som mannen bakom Castor och Pollux och mannen som var Tåströhm.

Blog Image
Några av de unga gardet var också där och ett antal illustratörer, animatörer och konstnärer där jag kände till vissa och andra inte.

Well. Nu återstår det att se vad jag ska fylla den här tiden med för något …



Att packa

Varthän? Posted on Mon, November 03, 2008 14:11:24

Inte vet jag hur det gick till.

Antagligen började det på jobbet. Jag har haft det oförskämt bra en lång period. Nöjd har jag gått hem från jobbet och med tillförsikt har jag gått dit. En ynnest som är få förunnade som jobbar inom psykiatrin. Så kan man inte ha det i längden. Frågan är bara i vilken form det ska bryta ihop. Som så ofta är det en konflikt som får bägaren att rinna över. Vad var då problemet? Vårdideologi? Säkerhetsfrågor? Arbetsmiljö? Nädå. Det skulle vara något så trist som städning. Till saken hör att vi redan städar mer än vad andra liknande inrättningar gör. Visserligen så kan man aldrig städa tillräckligt men det brukar räcka med att städa mest. Men det skulle alltså städas ännu mer. Inte vet jag varför oväsentligheter är det som triggar ingång människor mest men jag for obegripligt illa i processen. Är inte jag för tuff för att fara illa i sånt strunt? Tydligen inte.

Jag hade en arbetskamrat som alltid fick vårångest och gick förbi universitetet och hämtade utbildningskatalogen för att söka nån kurs. Han gick aldrig någon kurs men sökte till en ny kurs varje vårvinter.

Här gick jag då som en sårad hjort. Naken genom livets törnesnår. Då hittar jag min kurs. Glad snickrar jag ihop en ansökan. Tror ni inte att jag kom in också? Men jag fungerar ju så att har man sagt a får man säga b. Allt vore så mycket lättare om jag inte var dum i huvudet. Så nu håller jag på att packa för att fara till Göteborg. Jag har tvättat kläder och försökt hitta plagg som inte är alltför trasiga. Rent och fint har jag lagt mina pinnaler i väskan. Rent och fint.

Blog Image
Men några ritgrejer kanske man ska ha med … och när man kommer tillbaka ligger HBT-pudeln i väskjäveln.