Det är när man ser något annat som man ser hur det invanda egentligen ser ut.

Det finns ett ställe i Umeå som heter Lottas. Man har ett hyggligt ölutbud och riktigt bra mat. Senare på kvällen får stället en karaktär av “återvinningen”. Begagnat material söker annat begagnat material för seriöst förhållande eller tröst för natten. Eftersom snittåldern är runt femtio så söker sej även vi stabila parmänniskor oss dit för en öl när vi varit på något annat evenemang. Vi är ungefär samma sort allihop. Lägre medelklass. Har någon försökt sej på en karriär har den gått i stå. Men som sagt. Innan tolvslaget är det ett riktigt trevligt ställe.

På vinmässan var det något övre medelklass där någon karriär hade tagit något eller några kliv högre. Och männen var späda. Jag insåg det inte förrän vi gick på Lottas för att få en matbit efter allt vinblaskande. I konstrast mot vinprovarna så såg besökarna på Lottas plötsligt ut som gorilla-hannar. Grova och biffiga. De satt och tuggade förstrött på nötter och sippade på lite öl.Blog Image
När någon hona passerade så fick de något outsägligt sorgset i blicken.