Blog Image

Dengamle

Den Gamle och Altanen

Jag har två platser av frid här i världen och den ena är min altan. Här får jag vara mej själv och njuta mitt otium.

Man bör ha en bastu …

Ens avtryck i sanden Posted on Tue, February 06, 2007 13:55:01

I min ålder har man inte längre så stora krav på livet. Allt man egentligen behöver är mat, en säng, en altan och en bastu. Det sista kan vara ett bekymmer att förverkliga.

Uppdraget var tufft. Det skulle åstadkommas en bastu på ett utrymme med det för ändamålet olyckliga dimensionerna 3 meter gånger dryga metern. Två grundkrav. Bastun skulle erbjuda vardagslyx för mej och min hustru. Men dessutom skulle den kunna inklämma sex överviktiga herrar med uppdrag att ta ut travraden. Lämpligen också möjlighet för lite machospäkning.

Lösningen fick bli en nivå i sitthöjd med trevliga ryggstöd som kunde lyftas upp och bilda en övre nivå för lite hårdbastu.

Blog Image
Men en god svensk njutning kräver ju nånstans att någon är avundsjuk, så det krävs också en fönsterrad så att man kan se ut på de stackare som kämpar sej genom snöstormen. Att det blir ljust och fint i bastun är ju ingen nackel heller.

Blog Image
Att de två upphöjda platserna sitter mitt emot varandra gör att man bryter det avlånga rummet på ett bra sätt. Statistiken på travspelet visar klart att trav ska spelas i bastun:

omg 1. 7376 kr (bastu)
omg 2. 0 kr (inte bastu)
omg 3. 0 kr (inte bastu)
omg 4. 2879 kr (bastu)
omg 5. 0 kr (inte bastu)



Ett första stapplande steg

Ens avtryck i sanden Posted on Tue, February 06, 2007 13:13:42

Så har jag förstått att tiden för diskussion på Internet är förbi. Man ska inte längre komunicera utan man ska ensidigt bräka ut sina åsikter i en så kallad “blogg”. På så sätt kan var och en vara sin egen Linda Skugge.

Den första tanken som slog mej var att jag skulle kunna vara rosenrasande på allt möjligt som stör mej och jag började söka något foto på mej då jag såg lite ilsken ut. Men problemet är att jag är den i familjen som brukar ta kort så jag existerar inte på högtider och liknande. Det finns två sorters bilder på mej, dels bilder där jag klätt ut mej eller bara fånar mej allmänt, dels bilder när jag somnat. Det verkar finnas en osinlig mängd bilder på mej när jag sover. Och så finner jag bilden på mej själv på altanen. Ser man en sådan bild bör man som god svensk gripas av dåligt samvete för att man borde banta eller nånting. Men jag känner bara en stor frid när jag ser bilden.

Men kanske är det här som min lilla nisch ligger? Att söka friden i tillvaron? Njae, lite upprörd brukar jag allt vara men låt mej bara för ett ögonblick stanna i den varma sommareftermiddagen i en stilla lur …